onsdagen den 7:e september 2011

Mikkeller Hop Series - Del 3 av 4

Del 1
Del 2


I den tredje delen av denna humleorgie tänker jag ta upp två av bottennappen. Jag vet att många med mig är inlärda och bevandrade i den amerikanska humleskolan och har därför svårt att uppskatta den klassiska ädelhumlen. Tyvärr var det förhållandevis snålt med nobelhumle och europeiska sorter så någon konvertering blev det inte. Trotts detta landade en brittisk variant på nedflyttningsplats! Det är nu inte min mening att klanka ner på en eller annan humlesort, därför vill jag påpeka att majoriteten av alla öl var välsmakande och klart drickbara. Det vore dock intressant att höra vilka era bottenhumle är, finns det någon sort ni inte klarar av?

Kontroll av provningsschema
























Challenger (51 IBU AA 6.5-8.5%) är först upp för rakning. En humle från Storbritannien som släpptes kommersiellt under sjuttiotalet. Oftast används den som en bitterhets- och aromhumle och vill man få en känsla för humlesorten rekommenderar jag att prova t.ex. Twisted Thistle IPA (1513) eller Abbot Ale (1576). Viktigt att notera är att dessa inte är några single hop öl utan även andra humle finns framträdande här. I släktleden till denna humle hittar vi Northern Brewer, ytterligare en brittisk humle som idag odlas över hela världen. En kusin till Challenger är Target, den i England mest odlade humlen också med en väldigt tydlig brittisk arom. Så redan nu kan ni nog redan gissa hur den smakar..

.. Ni har rätt! Brittiskt, men låt mig få utveckla. Doften som först träffar näsan är väldigt söt, här finns karamell, mogna äpplen, kryddor och en svag tobakston. Aromen känns rund och slipad precis som den beskrivs på pappret. Problemen uppstår dock i smaken, här känns den vek och obalanserad, alkohol skiner igenom och den lilla smak som finns där är sliskig. Detta tror jag sker på grund av den låga beskan som inte orkar stå emot maltigheten. Låt oss komma ihåg att inte många brittiska öl inte är starkare än 5-6%. och trotts namnet vill jag hävda att Challenger är en lagspelare, ensam gick den inget vidare. Betyget blir 2.8/5.

Andra ölen jag skriver om idag är Tettnanger (38 IBU AA 3-6%), en för många känd humlesort. Det är en väldigt gammal och klassisk humlesort och en av dem man benämner som nobel eller ädel. Namnet och sorten härstammar från Tettnangerregionen i södra Tyskland men idag är den odlas den flitigt i USA. Den används främst i lageröl som aromhumle.

Smaken sägs vara blommig och lätt kryddig, ibland beskriven som en kryddigre version av Hallertau och jag håller nog med till viss del. I Mikkellers öl framstod den dock med en rund fruktig framtoning med en lätt doft av passionsfrukt och gräs. Smaken var lätt kryddig med mycket gräs, beskan framträdande trotts den låga IBU'n. En okej men intetsägande öl. Betyget stannar på 3/5.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar